Sjukdomen har tagit en ny vändning
Igår var jag med Klas på läkarbesök och träffade min ansvarige hematolog/läkare. Det var väldigt dystra besked som har satt hela familjen i akut chock.
Jag har nu fått diagnosen AML vilket står för Akut Myeloisk Leukemi. Som en förklaring så är det så att det drabbar de celler i benmärgen som är förstadie till våra myeloiska celler - de röda blodkropparna (trombocyterna). Sjukdomen har ofta ett akut och snabbt förlopp.
Vid AML bildas stora mängder leukemiceller som är omogna vita blodkroppar, även kallad blaster. De sjuka blodkropparna förökar sig snabbt och tränger ut de friska blodkropparna. Balansen i blodet rubbas vilket gör att det blir för många leukemiceller och för få friska blodkroppar. Dödligheten är hög.
Ovan är taget från Cancerfondens hemsida. Den som känner sig manad kan gå in och läsa om sjukdomen mer.
För oss blev det mycket att ta in igår hos hemtaologen och jag är inte längre aktuell för benmärgstransplantation vilket betyder att den sjukdom jag har nu; AML, är obotbar. Min tid är begränsad. Jag förstår att det är svårt att ta in för alla som läser min blogg eftersom jag själv inte riktigt förstår att jag kanske inte finns kvar i livet hela året ut.
Läkaren kunde förstås inte sätta någon prognos men tiden för mig är förstås begränsad. För mig känns det svårt att ta in. Min älskade syster hämtade vi hit igår för att informera och även barnen var med vid ett väldigt svårt samtal. Ingen lämnas oberörd.
I början när jag fick diagnos MDS så var det enda jag kunde se var min livlösa kropp ligga i en kista med armarna över bröstet. Jag ville bara trycka bort bilden ur mitt huvud. Den bilden har modifierats. Men så klart har jag funderat över min egen begravning. Vita arkivet har vi printat ut och där kan jag lämna mina önskningar så som jag önskar ha det. Jag behöver i detta läge inte gå in i detalj för jag tror det blir jobbigt för alla. I första hand har jag skickat meddelande via sms (blir för jobbigt att prata) till mina allra närmaste vänner. Jag har förståelse för att många vill hjälpa till på något sätt men när jag inte kan hjälpa mig själv kan ingen annan göra det heller.....
