Psykbryt
Förra veckan fick jag testa att dra ner på en av kortison tabletterna. Så från 8 tabletter till 7. Detta för att jag känner mig så himla svullen i ansiktet. En ekorre med nötter i kinderna x 100. För att inte tala om min buk. Den är extremt stor och hård. På morgon och kväll tar jag immunstärkande spruta. Det är knappt jag kan greppa en bit av magen för att sticka in sprutan. Nu har jag kommit på ett knep. Jag sätter mig på toastolen då magen kan sjunka ihop lite och jag kan greppa ett tag. Sen är det på med plåster och kirurgtejp för att slippa blod på kläderna. När jag har så lågt värde av trombocyter är jag väldigt lättblödande. Lyckligtvis har vi fått bort alla blodfläckar på kläder jag använt. Så nu är det plåster som gäller.
Det kan tyckas att det inte ger någon skillnad på att ändra kortisonet. Jag och läkaren på ASIH hade uppföljning per telefon igår. Jag hade svårt att säga om det gett någon effekt. De 2 senaste dagarna har jag inte mått så bra. Varit tungandad och väldigt trött. Har dock sovit "gott". Känt mig svag i benen. Idag är heller inte så bra. Hittar inte motivation till att göra något. Vi gör en ny uppföljning på torsdag då jag har mitt veckobesök.
Som en liten parantes kan jag nämna att jag virkat små mandalor (små dukar med specialmönster). Det blev 11 st. De flesta sköterskor som är här har tittat på mina alster här hemma och kommenterat mm. Det är mycket som är virkat här hemma. Dessa 11 dukar ska jag nu skänka till personalen på ASIH. Dom får göra vad dom vill med dom: ta hem, i personalköket, på kontoret osv. Alla är färgglada och olika.
Jag har en "favorit".sköterska (om man nu får säga så). Till henne har jag specifikt gjort en större duk. Jag hoppas hon gillar den.
I måndags började barnen skolan. Så jag lovade Ellen att vi skulle åka till Huddinge C och köpa lite skol-grejer. Bland annat ett lås til skåpet, anteckningsblock, pennor, små klisterlappar. Jag kände mig uttittad! Med mitt svullna kortisonansikte känns det inte normalt att gå omkring bland folk. Ja, jag skulle kunna tänka mig att jag inte bryr mig. Dessutom var jag väldigt flåsig. Ute på torget var det likadant. Stirra lagomt! Jag orkar ju inte så mycket men vi var in i 2 skoaffärer men det blev inget där. När vi var färdighandlade så började vi gå mot parkeringsgaraget. Passerade Hemtex och SATS (där jag numera sagt upp mitt medlemsskap). I gången till garaget kommer en kvinna mot mig. Stirrar. Jag får ett psykbryt och skriker SLUTA STIRRA!!!!!! Ellen blir förskräckt. Tar mig i handen och vi går vidare. Vad hände? Efteråt fick jag väldigt dåligt samvete och ångest. Det skriker sjuk från mig och det är väldigt jobbigt. Allra helst vill jag inte visa mig bland folk då jag själv upplever att jag är inte jag med det här ansiktet. Om jag ska vara ärlig så tror jag inte att minskandet av kortison kommer att ge så stor effekt. Det blir istället andra följder. Pest eller kolera.
Från det ena till det andra så står mina näringsdrycker och möglar i skafferiet. Diestisten var här i början av min ASIH tid. Pratade i hög hastighet och ville "sälja" in så mycket som möjligt. När jag låg på sjukhus den första omgången hade jag ju rasat i vikt och jag förstår att hon ville hjälpa mig. Jag fick 3 olika näringsdrycket och även kollagen shot - det mest kaloririka man kan dricka. Allt är äckligt men jag valde själv de minst äckliga smakerna. En dag dunsade det på trappan och 3 stora kartonger och 1 mindre damp ner på trappan. Jag blev förbannad. Hur ska jag kunna dricka upp allt detta. Ja, dom står fortfarande kvar i skafferiet och jag har tagit en bråkdel av dessa. Den 3:e sorten var så äcklig så vi bestämde oss för att skänka bort dem till bättre behövande, dvs soldater i Ukraina. Detta gjorde Klas på en plats inne i stan. Dom blev jätteglada för det. Så glada så dom ville ta ett foto av Klas och den äckliga näringsdrycken. Dom andra står kvar i skafferiet som sagt och jag undrar om dom inte också får gå samma öde till mötes. Jag har inte hört av dietisten efter detta. Jag berättade nämligen för en av sköterskorna att jag var nästintill förbannad för att jag fått denna stora mängd av näringsdrycker. Hon vidarebefodrade detta till dietisten. Hon ringde visserligen upp men jag hade missat samtalet och ringde aldrig tillbaka....
