Första sommaren utan tutte...
Ja, det kanske låter lite roligt men under tidens gång har jag känt saknad av ett bröst på min högra sida. Tack gode Gud att det finns proteser men det är ändock bara proteser. Jag ska inte säga att jag inte känner mig som kvinna för den känslan har jag inte. Det är bara en saknad...
Vi är precis hemkomna från Sicilien och jag har köpt tankinis som ska passa för en badprotes vilket jag också har köpt för 500 (!) kronor. En tankini är dyr. I alla fall när man köper dem i specialbutiker där de är anpassade för kvinnor som är bröstcancer opererade, dvs med protesficka. Väldigt praktiskt kan man tycka. Fördelen är att det finns hur många snygga tankinis att välja mellan. Det är väldigt svårt att välja! Det blev nästan så att jag blundade och valde en. Tyvärr så blev jag aldrig kompis med min badprotes :-( Jag använde istället min protes som jag alltid har på mig. Den som fäster mot huden och som jag rengör varje kväll (ett pyssel för sig). Den funkar bra när jag har min tankini från specialbutiken men den fungerar inte så bra i tankinin från Odd Molly, där jag hela tiden får kontrollera så protesen inte syns. Lite småjobbigt faktiskt. Att ha badprotesen i den såg inte bra ut. Mycket pyssel med andra ord. Det hela gjorde att jag inte kände mig riktigt bekväm i någon av mina dyra inköpta tankinis. Det blev inte som jag tänkte. Det hela har slutat i att jag mer och mer saknar mitt "egna" bröst. Dr Irma Fredrikssons ord ringer i mina öron "det kan tidigast bli en operation om 1 eller 1½ år efter att vi opererat bort implantatet" (dvs november-16). Typ maj 2018. Jag tänker att efter sommaren kommer höst och vinter och då behöver jag inte oroa mig för det. Då är det ingen som märker att jag inte har någon tutte på höger sida. Men jag kommer på mig själv med att tänka att jag inte har någon lust att gå till badhuset och simma. För jag vill inte att någon ska titta. Jag kommer fortfarande ihåg den unga tjejens blick på Yasuragi i februari. Jag kände mig skamsen fast det egentligen inte var mig det var "fel" på. Varför stirra?
I början på juni hade jag telefonkontakt med min onkolog. Min "issue" var angående mina Tamoxifen tabletter (jag kallar dem för vitaminpiller). Jag ville göra ett uppehåll med dem pga. de vallningar jag haft i våras. Vilket jag själv tror beror på stress med olika saker - jobb, privat, utbildning, barnens operationer mm. Jag har också känt en enorm trötthet och en känsla av irritation. Jag har dessutom fått en ny tillverkare av mina "lyckopiller" då jag hämtade ut dem sist. Dessa ger en helt annan effekt än de tidigare. Jag har känt att de inte verkar på samma sätt som de förra gjorde. Jo, visst kunde jag få göra uppehåll med Tamoxifen. Sen började han prata om att man aldrig kan veta vem som återfall eller inte, att tabletterna ger ett gott skydd mot just återfall och att ju längre man äter dem desto mindre blir risken för det. Jag har fått veta att jag inte är någon högrisk patient med en relativt "snäll" cancer och dessutom har jag fått förslaget att göra ett uppehåll, tidigare. Så jag förstod inte riktigt varför han knorrade. Ja, han sa ju inte riktigt nej, utan att det var ju faktiskt ok att jag gjorde uppehåll på en månad. Det har faktiskt gjort skillnad. Men det kan också vara en annan orsak och det är att jag kort efter att jag slutade med tabletterna haft semester. Det vet jag inte. Dock så tror jag mer på det att jag helt enkelt har gjort ett uppehåll är orsaken till att mina vallningar har blivit svagare och kommer inte lika ofta. Det känns väldigt skönt. Vi får väl se om mina biverkningar kan lugna sig sedan när jag börjar med tabletterna igen om några veckor. Vad gäller mina lyckopiller så bad han mig i princip att gå till vårdcentralen för att få recept utskrivet. Att vårdcentralens doktorer är bättre på det än onkologerna. Jag vet inte vad jag ska tro om det eftersom jag inte har så stort förtroende för min vårdcentral. Tycker mest att dom är klantiga och otrevliga. Jag vet att jag kan byta men har liksom inte tagit mig för att göra det. Alla måsten bara hopar sig att jag inte orkar.
Nu ska jag fortsätta semestern och även fortsätta min yoga som jag älskar.
Ha det fint!
