tankarstugan.blogg.se

Mina tankar till det mest overkliga - bröstcancer

Yasuragi

Publicerad 2017-01-31 19:34:50 i Allmänt,

Vi hade barnvakt i helgen för att njuta av Yasuragi på hög nivå! Planerat sedan länge och ombokat för 3:e gången pga sjukhusvistelse osv. Men nu blev det äntligen av. Det som väntar på något gott...
Vi började eftermiddagen med ett besök på Artipelag på Värmdö. En utställning av Lars Wallin och hans klänning kreationer. Vi tyckte faktiskt om det bägge två. Det var jättekul att kika på en del av de klänningar han skapat till olika evenemang; bröllop, kungligheter, privatpersoner, shower, melodifestivalen. Vilka grejer och vilket jobb som ligger bakom!
 
Så kom vi till Yasuragi...Klas hade utan min vetskap bokat ett superior rum. Ett väldigt fint rum med utsikt över vattnet. En separat toalett och ett separat badrum med ett japanskt badkar och med en pall och liten hink. Vad man skulle göra med hinken och pallen kunde vi bara gissa oss till. Vi gissade på att man skulle tvätta fötterna (oj så fel vi hade). Vi bytte om till yukatan och gick sedan ned för lite information. Där fick vi veta att hinken och pallen var till för den japanska tvagningen enligt konstens alla regler. Sitta på pallen, fylla hinken med vatten och hälla över sig. Börja från toppen och sluta vid fötterna. Inget konstigare än så. I tvagningsrummet fanns det också vanliga duschar för den som kände för det. Till saken hör att jag ännu inte "visat mig" offentligt med "bara" en tutte. Jag tänkte inte mer på det mer än jag tänkt på det när jag går med barnen till simskola. Vad skulle hända om jag själv skulle byta om, duscha och simma. Med bara ett bröst. Kommer folk att stirra? Kommer jag att tycka det är jobbigt?
 
Vid ingången till japanska badet kunde man välja en tyst tvagninsavdelningen vilket vi gjorde båda två. Jag valde en plats där jag inte skulle vara synlig för andra. Bara det kändes jobbigt. Jag har annars inte haft några problem med att visa mig naken, inte ens då jag hade implantatet med ett synligt ärr på sidan av bröstet. "Då ser folk att jag (kanske) haft bröstcancer"...Men nu...helt platt på den ena sidan. Men varför ska jag bry mig om det? Jag har ju inte brytt mig förut. Jag hade ingen bredvid mig och heller ingen mitt emot. Jag påbörjar min tvagningsritual tills det kommer en storväxt ung kvinna och ställer sig snett framför mig. På andra sidan liksom. Hon står upp och jag sitter ner. Jag möter hennes blick och känner sådan skam. Jag känner mig liten och obetydlig. Just på grund av att hon ger mig en sådan blick. Ungefär som hon tappade andan och undrade hur jag kunde vara levande med bara ett bröst? Jag bröt hennes blick och skyndade mig med min tvagning. Jag kände mig obehaglig till mods. Hon menade säkert inget illa med det men den blicken kommer jag inte att glömma i första taget. Jag tvättade mig färdigt och tog på mig min baddräkt, även den kom från Yasuragin, den ingick, precis som yukatan. Jag är glad att den var svart för den gjorde att ingen behövde se att jag endast har ett bröst. Den gjorde mig ogenomtränglig och den gjorde mig vanlig. Utan skam, utan litenhet, utan obetydlighet. Jag kände mig hel. Vad konstigt när jag tänker efter. Vem är det som säger att om jag har 2 tuttar så är jag normal? Är jag onormal om jag bara har en tutte? Nä, det är jag faktiskt inte. Vad är normen?
När vi hade simmat färdigt och varit ute till poolen utomhus så gick jag direkt till duschen och ställde mig i ett hörn och duschade in mot väggen. Jag ville inte bli utstuderad och uttittad. Men det är inte jag som ska skämmas. Det är den som stirrar som ska skämmas.
 
Jag är enbröstad men jag är inte mindre kvinna för det. Det vet jag och jag hoppas att jag kan reagera annorlunda nästa gång  jag uppsöker ett badhus för att vara som alla andra, simma som alla andra, duscha som alla andra, basta som alla andra. Bara vara jag. Även med en tutte. Stå på dig, kvinna!
 
Överlag var ju vistelsen helt underbar, förutom händelsen i tvagningsrummet. Vi steg upp tidigt på söndag morgon för att simma. Jag var då ensam i tvagningsrummet och lika ensam när vi simmat klart. Det var skönt. Bort med alla blickar och obehag. Bara jag!
 
 
 
 
 
 
 
  

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela