tankarstugan.blogg.se

Mina tankar till det mest overkliga - bröstcancer

Jag känner mig levande...

Publicerad 2015-01-28 20:29:28 i Allmänt,

Förkylningen hänger i sig men är på väg bort. Näsan rinner. Men snart är den också väck. Vad gör väl det när jag känner mig levande igen. Slut på illamående. Slut på den första delen av behandlingen. Det värsta är över! Det är så skönt att säga det. Högt för mig själv.
Jag kanske sagt det förut men jag känner mig lite som en pensionär. Jag kan bara göra en grej/dag. Men idag har jag faktiskt gjort 2. Jag har varit inne i stan idag och träffat Heléne. Min  "nya" kompis. Nu har vi ju träffats flera gånger så nu är hon inte så ny längre. Det känns så naturligt att träffa henne. Som att vi varit kompisar länge. Vi träffades kl 10 utanför Åhléns City. Sen var babblandet igång. Vi har pratat, promenerat, ätit lunch, fikat, pratat, promenerat, fikat, pratat. Om allt möjligt. Jobb, familj, resor, bröstcancer, erfarenheter.
Jag är glad att hon var den som  hade lokalsinne. Jag bara hakade på liksom. Det var längesen jag var inne i stan och promenerade. Kommer faktiskt inte ihåg när jag sist gjorde det. Lokalsinne. Visst jag hittar inne i stan. Det är inte det. Men jag kanske måste tänka lite. Åt vilket håll jag ska ta vägen. Höger eller vänster. Framåt eller åt andra hållet. Vi hamnade i alla fall på Moderna muséet. På fiket. Det passade så bra så vi kunde faktiskt äta lunch där. Å fika. Å prata. Jag utan hår. Heléne med hår. Eller förresten. Jag har nu sett att jag faktiskt har ganska mycket hår. Eller som Leo sa: "Mamma, varför har du vitt hår?". Så nog har jag hår. Inget hårsvall men det finns där och är faktiskt vitt.
Det var ruggigt väder idag. Som om det vore flera minusgrader. Det blåste. Tjock dunjacka trots att temperaturen kanske låg kring nollan. Burr vad kallt! In i Gallerian och kika på rean lite. Kom tomhänt därifrån. Näääää, dags för fika igen! Espresso House. En stark kaffe, tack. Med en mini muffins. Det var när jag gick in på damrummet som jag såg att jag faktiskt har ganska mycket hår. Bra ljus med andra ord. Men utan peruken ser jag fortfarande skallig ut. Va???? Klockan är nästan 2. Vart tog tiden vägen?  
Det var jättetrevligt! Vad härligt det var att känna sig så nöjd och glad över några timmar med en kompis. Jag åkte hem med ett leende på läpparna.
Satt på pendeln och funderade. Tittade på folk. Jag såg en äldre kvinna med en kort tuff frisyr. Med äldre menar jag typ i 70 års åldern. Hennes hår var vitt. Jag tänkte genast på mig själv. Kanske jag kommer att se ut så där i håret när mitt växer ut? Snyggt var det i alla fall. Det kommer att gå snabbt när jag går till min frisör = syrran. Jag behöver ingen färgning av håret längre?
Grej 2. Storhandla? Hur ska jag orka det? Det var bara en idé. Jag skulle ändå hämta Leo tidigare från skolan. Varför inte åka och storhandla? Klas drar ett stort lass i hemmet. Han har varit trött de senaste dagarna. Lämna och hämta, ta Leo till simskola, Ellen till dans. Laga mat ibland. Storhandla ikväll. Nä, det får bli så. Jag och Leo åker och storhandlar. Det kan vara en utmaning ibland att åka med en 6-åring med spring i benen. Men det gick förvånansvärt bra! Jag hade en riktigt bra hjälpreda med mig. Plocka frukt, väga, scanna. På slutet blev det visst lite tråkigt men då hade vi inte så mycket kvar. Kände lättnaden hos Klas. Slippa åka iväg. En lugn TV-kväll istället. Jag orkade. Vecka 3.
 
Imorgon har jag bestämt mig för att gå till simhallen. Jag ska simma. Skalliga simmerskan. Det kanske blir kallt om huvudet. Jag köpte en badmössa för ett tag sedan. One size fits all. Den passar inte mitt huvud i alla fall. Det kanske är tänkt att man ska ha hår under mössan. Då är det kört. Det är liksom ett tomrum mitt uppe på huvet när jag provar den. Det är nog där håret ska vara tror jag. Jag kan inte simma mig varm heller. Jag är i alldeles för dålig form för det. Jag är fortfarande under återhämtning. En stämpel på huvudet. "Under återhämtning" (därav den dåliga formen). Jag kanske klarar 5 längder. Å hoppas jag inte har sjunkit till botten innan dess. Inga krav på mig själv. Bara vara. Ta det lugnt, säger Eleonora i mitt huvud.
Jag ska simma lugnt, jag lovar. Duscha och basta efteråt. Somnar nog som en bebis på kvällen.
 
2 grejer har jag gjort idag. Jag känner mig levande!
 

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela